Amöban fyller år

Min bekant Mattias fyller år idag. Mattias är en snubbe som jag gått i skolan med sen jag var 10 bast. Vi var bästa polare. Oftast brukade vi va hemma hos Mattias och äta rostade mackor och dricka o'boy eller hemma hos mig och laga omelett. Ibland låste han in mig i sitt rum och gick och spelade fotboll ett par timmar. Deras lägenhet var på tredje våningen så jag hade nog slagit ihjäl mig om jag försökt rymma ut genom fönstret. Jag brukade hämnas genom att antingen stjäla hans cykel eller låsa fast honom med ett slanglås vid en lyktstolpe ett par timmar.
Detta var en lycklig tid i min barndom.

Mattias var en tvättäkta nörd. En "datanörd". Han spelade datorspel eller gjorde skum musik på sina Amigadatorer. Jag fattade ingenting om datorer. Jag glodde på när han spelade. En gång spillde han blandsaft i sin bandstation (ja kids, man hade bandspelare som laddade in spelen till datorn på den tiden). det var roligt. den blev kletig. Han umgicks med andra datornördar. Fyfan va tråkiga dom var. Mattias såg dock inte riktigt ut som de andra nördarna. Han såg faktiskt lite normalare ut.
Mattias brydde sig bara om datorer och spel. Inte så mycket om tjejer.

Men Mattias växte upp. Han blev lite populärarare. Han fick roliga smeknamn. Han kallades för åkerkvinna, rauke, brakne, amöba, amöbarauke, rakne, åkne, åke bland annat. När rauke blev könsmogen blev han även mer poppis bland damerna. Lite senare blev han även intresserad av att gå på lokal. Han följde med oss ut och drack alkoläsk och blev berusad. Han brukade stå och uggla i ett mörkt hörn och gjorde ingenting utom att se skum ut. Men även om han ställde sig i det mörkaste utrymmet så hittade det alltid fram nått kvinns som uttryckte sitt gillande över den numera könsmogne snubben som stod i det mörka hörnet. Vi andra som faktiskt var tvungen att jobba för våra ragg slet som hungriga hyenor på savannen för att få tag i nån tjej att hångla med. Mattias gjorde ingenting. Abslout ingenting. Ändå flockades damerna runt honom. Mycket märkligt och vi andra var väl sådär lagom glada över hans förmåga att suga åt sig ragg. Detta var något som diskuterades vilt i umgängeskretsen. Under min uppväxt förhöll det på så vis att mina kompisar tillbringade mer tid i vår lägenhet än hos sig själva. Det snyltade på min mat och de slet ut möblemanget. Inget fel i det. Min morsa var av typen att hon välkomnade alla. Var klockan sent slagen så tvingade hon dom som råkade befinna sig i huset på mat. Av nån anledning var detta populärt fastän det oftast var mat som de aldrig smakat förr. Mat från madagaskar. Riktigt mat. Inge jävlar findusköttbullar med pulvermos. Kyckling med ben, fisk med ben och kött med ben. Riset var riktit ris och inget jävla uncle Ben's-mög. Det var importerade grönsaker köpta i nån suspekt kinesbutik på nån bakgatan i huvudstaden.

Eftersom folk uppehöll sig så mycket hemma hos oss så visste morsan i princip allt om oss. Bland annat vuisste hon att Mattias hade en märklig dragningskraft på tjejer. Så hon gav honom ytterligare ett namn: "Magneten". Han var som en magnet för tjejerna. Mattias gillade inte att bli kallad för magneten. Men det gjorde vi.

Mattias söp även som en riktig svamp. En gång när vi stulit ofantliga mängder sprit av Qunta-Qintes (ska berätta storyn om Qunta-Qinte en annan gång) faster i uppsala och sen festade upp detta så uppfann magneten en egen drink. Den bestod av typ öl, champagne, vin, rom, vodka, kahlua och ett par andra sorters sprit. Den var helt brun och när vi frågade magneten vad drinken hette så sluddrade han fram "eh..dhän heeeter vaahttenpööhl"
Den var ofantligt äcklig, men det bekom inte magneten. Vi pratar här om en man som utan problem bälgade i sig "Bäska droppar" utan att röra en min.

tja..idag så fyller alltså Rauke även känd som Magneten år. Han blir gammal. Han är dock ingen magnet längre. Han är en toffel och han är med i styrelsen i nån klubb för chihuahuaägare. Likt en chihuahua så orkar han inte gå mer än 18 meter. Alla sträckor över 18 meter så måste han åka bil (chihuahuor åker Luis Vuitton-väska). Och han dricker inte längre. Absolut inga "vattenpölar" och knappt ens öl.

Det var bättre förr...

1 :

Erik

Tragisk utveckling, men rolig läsning. Kanske han bryter sig loss en dag, köper en jättestor hare som äter upp chihuaorna och öppnar en öl till orden "nu blir det såhär ett tag istället".