nya wayne gretzky

japp! idag så har jag alltså åkt skridskor igen för första gången sen mälarn brann. dvs ca 9 år sen. på den tiden så var jag rätt hyfsad på skridskorna och rätt ok klubbteknik. ok..kanske inte mario lemieux eller wayne gretzky men jag va stabil. så idag gjorde jag alltså comeback. skridskorna var lånade av syrrans kille lars. han lirar hockey och har rätt hyfsad utrustning. skridskorna jag lånade kostade väl ca 5000 spänn. jag har egna skridskor nånstans i nån källare. hittade dock inte dom, och glad ska jag väl vara för det. mina egna skridskor kostade typ 500 spänn. iofs så fick jag faktiskt mindre ont i fötterna i mina epaskridskor än i de lånade proffsgrejerna. klubba hade jag inte heller. så det fick införskaffas i all hast. va ute i bromma och skulle leta reda på den stadiumbutiken som ligger där. fyfan...butiken var gömd i nåt sabla industriområde som knappt gick att hitta. varför lägger man en butik där? vill de inte ha kunder?
tomtar...
well..hur gick de då?
jovars..jag trodde att jag va kung. de va jag inte. ok..det märktes att jag hade kunnat åka en gång i tiden. men jag va som bambi på hal is. har inte styrka i benen för att göra det man vill och en gång har kunnat göra. efter 4 minuter så värkte mina fötter så att jag trodde jag skulle dö. dessutom satt ena skridskon löst för det satt inga riktiga skridskosnören på. eller...från början så satt de inga snören alls på. jag tog loss snörena från mina fotbollsskor och skarvade och satte på skridskorna. alla som nån gång snört ett par hockeyskridskor vet att det ska vara jäääävligt långa snören av lite kraftigare sort och så ska dom vara vaxade så att man kan dra åt ordentligt. snörena på fotbollsdojjor har inga av dessa egenskper. de e rätt klena och rätt korta. även fast jag skarvade ihop snören från två skor så räckte de inte. och då hoppade jag över varannat hål när jag fäste snörena. fatta vilken parodi...
jag hajjar exakt vad peter forsberg menar när han säger att "foten liksom glappar"....
sen körde vi match. jag å dr kraft mot jonpet och thopet. pisk fick dom jävlarna!
sen kom några andra lirare och frågade om vi ville lira match mot dom. sure thing!
problemet är var att den enda av oss som var bra var dr kraft. jonpet va hyfsad och jag trodde att jag var hyfsad. men de va fel. jag var grym! i tanken dvs...sen visade det sig att motståndarna hade liiiiite mer rutin än mig. och var liiiiiite stabilare och dessutom aningens liiite starkare i närkamperna. det slutade med att jag simmade på isen som nån slags amöba...fruktansvärt likt wayne gretzky i fornstora dar...jösses. skitkul när de kommer fram och frågar "Hörru, hur gick de?" dra åt helvete tönt tänkte jag, men jag sa inte de.
jag sa istället "joråsåatteh barabra vetty"